Här har vi samlat information kring F-gasförordningen, vi reder ut begrepp och krav kring olika köldmedier.
Våra experter finns till hjälp om du har frågor kring detta och behöver veta hur mycket klimatverkan era köldmedier har och inte minst hur man kan tänka i framtida val av köldmedier och systemlösningar.
Läs mer om förändringar i den nya F-gasförordningen i vår informationsfoldern från mars 2024.
Olika typer av köldmedium
Naturliga köldmedier
Som naturliga köldmedier räknas koldioxid(CO2), ammoniak(NH3) och olika typer av kolväten(HC) som propan, propen med flera. Gemensamt för dessa är att dessa generellt har mycket låg påverkan på växthuseffekten mätt i så kallat GWP-värde.
Exempel:
- Koldioxid (CO2) GWP = 1
- Ammoniak (NH3) GWP = 0
- Propan (HC) GWP = 3
Dessa har inte heller påverkan på ozonskikt i det som benämns ODP-värde. Ur det här perspektivet så säger vi i dag att detta är våra ”miljövänliga köldmedier”.
Dessa köldmedier kännetecknas av olika egenskaper;
- Koldioxid (CO2) Höga arbetstryck
- Ammoniak (NH3) Giftigt
- Propan (HC) Brandfarligt
Precis som med alla ämnen så hanteras olika egenskaper utifrån kontraktion och materialval, underhåll och olika säkerhetsfunktioner.
Användandet av naturliga köldmedier sig inget nytt utan har historiskt sett använts långt tillbaka i tiden innan intåget av syntetisk tillverkade köldmedier tog en stor del av marknaden. Redan 1876 uppvisade Carl von Linde (F.1842) ett kylskåp med ammoniak som köldmedium.
Naturliga köldmedier har även en del rent tekniska fördelar; tex energieffektivitet, möjlighet till anpassad systemkonstruktion av ett aggregat med mera.
Läs mer om miljövänlig kyla och CO2
Syntetiska köldmedier
Den här gruppen av köldmedier har både påverkan på ozonskikt och växthuseffekt i olika grad och kan de delas in två olika grupper:
- Ozonpåverkande
- Växthuspåverkande
Respektive grupp kan i sig delas in i undergrupper, beroende på kemisk sammansättning av fluor, kol och väte.
Ozonpåverkande köldmedier är idag inte vanligt förekommande i kyl- och värmepumputrustningar. Den typen av köldmedier började fasas ut i slutet av 1980-talet och ersattes då i stor grad av gaser som påverkar växthuseffekten, det vi i vardagstal nu benämner F-gaser.
Här finns ett stort antal olika köldmedier på marknaden.
De tidiga köldmedierna i gruppen växthuspåverkande, kännetecknas av mycket hög påverkan på växthuseffekten.
Ett stort antal vanligt förekommande köldmedier har ett så kallat GWP-värde mellan 1400-4000.
De nyare syntetiska köldmedierna som tillverkas som ersättning tenderar nu till att få lite andra egenskaper som att blir en aning mera lätt antändliga exempelvis. Dessa köldmedier får förvisso lägre GWP-värden men inte lika lågt som de naturliga köldmedierna generellt sett.
Dessa köldmedier har även annan påverkan på våran närmiljö utöver påverkan på växthuseffekt. Vid utsläpp till atmosfären kan vissa av dessa bilda andra kemiska substanser som är starkt försurande eller till och med cancerframkallande, TFA & PFAS. Den här typen av ämnen regleras i REACH-förordningen.
Läs mer om REACH-förordning
I Sverige regleras användningen av fluorerande gaser via den Europeiska förordningen om fluorerande gaser,
F-gasförordningen. Denna förordning kompletteras i Sverige med en egen nationell författning om fluorerande gaser.
Mer information om naturliga köldmedier och F-gaser: om lagstiftning, tips vid upphandling med mera
Vill du veta mer?
Kontakta oss!
F-gasförordningen
Ett regelverk för att producera, sälja, installera och använda fluorerade köldmedier
Eftersom F-gaser är potenta växthusgaser har växthusgasutsläppen från F-gaser varit reglerade i EU sedan 2006. Tillsammans med koldioxid, metan och dikväveoxid, omfattas F-gaserna av Parisavtalet om klimatförändringar. Därmed även av EU:s klimatbidrag till Parisavtalet samt av EU:s klimatlag med dess mål för klimatutsläpp.
Syftet är att successivt begränsa försäljningen av F-gaser i EU och förordningen förbjuder köldmedier med hög miljöpåverkan vid nyinstallation och service.
Den senast uppdaterade F-gasförordningen EU 2024/573 trädde i kraft den 11:e mars 2024.
I den nya förordningen förstärks ett antal krav och flera förbud införs, bland annat sänks de så kallade ”kvoterna” kraftigt. Det avser då fastställda kvoter av mängden fluorerande gaser ( mätt i : miljoner ton koldioxidekvivalenter) som får säljas och släppas ut på marknaden fram till 2050.
Den svenska förordningen om F- gaser, SFS 2016:1128, är fortsatt gällande tillsvidare och är komplement till EU 2024/573.
Läs mer om förändringar i den nya F-gasförordningen i vår informationsfoldern från mars 2024.
Vad är F-gas?
F-gas är en kemiskt framställd gas som innehåller bland annat flour, som har beteckningen F, därav F-gas.
I dag används flera olika köldmedier som är så kallade f-gaser i exempelvis värmepumpar och kylmaskiner. När dessa F-gaser släpps ut, eller läcker ut, i atmosfären bidrar de till växthuseffekten på liknande sätt som utsläpp av koldioxid gör. Vissa av dessa gaser har även annan påverkan på vårat klimat och miljö.
I stort sett samtliga F-gaser har större påverkan på växthuseffekten än koldioxid. Exempelvis ger ett utsläpp av ett kilo av köldmediet R404A, en lika stor påverkan på växthuseffekten som ett utsläpp av 3 922 kilo koldioxid. För att minska utsläppen av F-gaserna, och därmed minska utsläppet av skadliga växthusgaser, har EU-kommissionen beslutat att införa f-gasförordningen.
Läs mer i faktarutan om Syntetiska köldmedier
Vad innebär REACH-förordningen?
Förutom F-gasförordningen så finns en annan lagstiftning som parallellt kommer att påverka, begränsa och förbjuda p-fas ämnen och en av dessa är REACH-förordningen som är en EU-förordning. REACH innehåller regler om registrering av ämnen, förbud eller andra restriktioner samt tillståndskrav. Grunden i REACH är att tillverkaren av ett ämne ska utreda och registrera, annars får det inte säljas. Förordningen har tagits fram för att människors hälsa och miljö ska skyddas mot de risker som kemikalier kan utgöra. REACH rör många företag som verkar inom EU då förordningen gäller alla kemiska ämnen som finns runt omkring oss i vår vardag, allt från industriprocesser till rengöringsmedel, kläder, leksaker eller elektroniska produkter.
Vad är Trifluorättiksyra (TFA)?
När ämnet HFO, som är ett p-fasämne, bryts ner bildas det syntetiska ämnet TFA, (Trifluorättiksyra). Ibland kan upp till 100% TFA släppas ut i naturen vid nedbrytningen. TFA bryts inte ner alls utan dess molekyler finns kvar i naturen under en mycket lång tid. Påverkan från TFA på människor, djur och natur utreds, det finns ingen kunskap om TFA historiskt eftersom det inte förekommer naturligt.
Välj ett naturligt köldmedel som CO2 kyla
Det finns många regler och lagar att följa när det gäller köldmedel. Vissa ämnen omgärdas redan av lagar som reglerar vilka man får och inte får använda, medan andra ämnen är under utveckling. Reglementet är ständigt under bearbetning för att skydda oss människor och vår natur. Det vi redan vet är att naturliga köldmedel, som till exempel CO2, är ett säkert och miljövänligt val. Vi hjälper dig gärna om du har frågor kring detta och vi tar fram det bästa alternativet för just er verksamhet.
Läs mer om CO2-kyla